Palácio Tangará: Patricia Anastassiadis tolkning av brasilianskt landskap i interiören
Palácio Tangará placerar ett omfattande hotellprogram intill Burle Marx-parken i São Paulo. I denna miljö utvecklade Patricia Anastassiadis offentliga interiörer som hämtar inspiration från brasilianskt landskap och konst. Arbetet visar hur lokala referenser kan forma en interiör genom färg, möbler och atmosfär.
Till hotellets öppnande 2017 utformade Anastassiadis sociala utrymmen som lobby, bar, restaurang och spa. Bick Simonato ritade gästrum och korridorer. De offentliga rummen bildar en varierad sekvens som knyter ankomsten till platser för samtal, måltider och avskildhet. [1] [4]
Från akvarell till materialpalett
Studion anger Jean-Baptiste Debrets skildringar av det brasilianska landskapet som utgångspunkt. Gröna och jordnära färger präglade utformningen, medan Burle Bar införlivade blå accenter förknippade med fågeln som gett hotellet dess namn. Spaet tog en annan riktning med referenser till den brasilianska modernismens böljande former.
Referenserna ger rummen olika karaktär inom en gemensam palett. Gröna och jordnära färger skapar en koppling till landskapet; blå accenter särskiljer baren och kurvor ger spaet ett mjukare uttryck. Effekten beror på relationerna mellan ytor, möbler och ljus, som översätter referenserna till rum människor kan vistas i. [1]
Matsalen och parken
I Tangará Jean-Georges förde studion in det omgivande landskapet i kompositionen genom höga spegelklädda element. Deras reflektioner utvidgar parkens visuella närvaro inne i restaurangen. Projektbeskrivningen redovisar även möbler som utvecklats för miljön, bland annat soffor och matbord med handgjorda keramiska skivor.
Restaurangen rymmer platser för olika former av måltider, däribland ett privat rum och ett kockbord. Variationen är viktig eftersom en restauranginteriör måste ge utrymme åt flera sorters uppmärksamhet: mot sällskapet, maten och den större omgivningen. Reflektioner och specialritade möbler ingår i denna koreografi och bidrar till att knyta en stor matsal till mer fokuserade möten. [2]
Möblerna bär den lokala detaljen
Leverantören Empório Beraldins beskrivning ger gestaltningen en konkret materialdimension. Den identifierar sofforna Curve och Gaudí i de offentliga interiörerna, ett Belluno Filetto-skrivbord i conciergeområdet och ett Deco-skåp i restaurangen. De dokumenterade föremålen introducerar kombinationer av trä, läder, mässing och stoppade kurvor.
Dessa detaljer är viktiga eftersom ett stort hotell annars främst kan förstås genom sin skala. Möbler för upplevelsen närmare kroppen: platsen att sitta, ytan man möter vid ankomsten, skåpet intill ett matbord. Här tillför olika föremål individuella profiler inom en gemensam gestaltning och skapar variation utan att kräva ett annat arkitektoniskt språk i varje rum. [3]
Offentliga rum med olika karaktär
Mat- och loungeutrymmena sträcker sig mot terrasserna och parken och bevarar kontakten med landskapet bortom interiörerna. Ljusdesignerns projektdokumentation följer denna relation genom de gemensamma rummen, där inomhusatmosfär och utblick måste samverka.
Ankomstområdet, baren, restaurangen och spaet har var sitt tempo. Anastassiadis ger dem kontinuitet genom återkommande referenser till brasiliansk konst, material och landskap, medan möblerna och de rumsliga arrangemangen svarar mot olika användningar. Vid matbordet eller conciergedisken blir dessa breda referenser konkreta möten med trä, keramik, möbelklädsel och metall. [4] [5]
Kommentarer