
Communes Ace Hotel DTLA: en studie i Los Angeles-hantverk och anpassad återanvändning
Communes design från 2014 för Ace Hotel Downtown Los Angeles förde in gästrum och samlingsplatser i ett tidigare kontorstorn intill United Artists-teatern. Hotellet öppnade i januari samma år och förenade en rikt dekorerad historisk miljö med interiörer formade av lokala tillverkare och de praktiska kraven i en kompakt byggnad.
Ace drev hotellet fram till januari 2024. Los Angeles Conservancy anger de senare namnen STILE Downtown Los Angeles by Kasa och The United Theater on Broadway. De ursprungliga Commune-interiörerna tillhör ett tidigare kapitel, då ombyggnaden kopplade byggnadens arkitekturhistoria till samtida hantverk från Los Angeles. [1] [2] [3]

Att arbeta med en ärvd kontrast
Projektet förenade ett rikt dekorerat historiskt yttre med den avskalade struktur som blottades inne i kontorstornet. I sin återblick för Commune beskriver Roman Alonso hur de befintliga fönstren och rummens kompakta mått styrde designen mot ett effektivt modernistiskt angreppssätt. Ombyggnadens fysiska begränsningar blev en del av dess arkitektoniska karaktär.
Studion angav Rudolf Schindlers verk som referens för gästrummen, tillsammans med bredare influenser från 1920-talets Hollywood och Los Angeles punkkultur. Dessa källor krävde inte att byggnaden reducerades till en enda historisk period. De lät den nya interiören erkänna flera trådar i stadens identitet samtidigt som den hanterade ombyggnadens praktiska villkor. [1] [2]

Lokal produktion som del av designen
Communes officiella projektbeskrivning anger att specialtillverkade möbler producerades i Kalifornien och Mexiko och att lokala konstnärer och hantverkare bidrog till interiören. Ambitionen att göra hotellet specifikt för Los Angeles uttrycktes därmed genom produktion lika mycket som genom bildspråk.
Produktionen gav projektet en koppling till sin omgivning som sträckte sig bortom bildspråket. Möbler, belysning och arkitektoniska detaljer förde en kreativ gemenskaps arbete in i de färdiga rummen. Hotellets Los Angeles-identitet växte fram ur dessa relationer, liksom ur projektets historiska och kulturella referenser. [1]

Ett rum sammanfogat av många händer
Alonsos återblick nämner ett stort nätverk av medverkande. Bland dem fanns Tanya Aguiñiga, som skapade textila verk; Alma Allen, som tillverkade möbler och bronshandtag; Judson Studios, ansvarigt för glasmålningarna; och Atelier de Troupe, som levererade interiörbelysningen. Redogörelsen identifierar även Haas Brothers arbete vid receptionen.
Dessa bidrag skapar olika skalor för uppmärksamheten. Vissa möter man som påtagliga föremål; andra uppfattas genom beröring eller som en del av ljuset i ett rum. Deras gemensamma betydelse ligger i hur de ger en kommersiellt driven byggnad särarten hos en plats med tydligt gestaltningsmässigt upphov. Hotellets identitet fördelades över många individuella tillverkningshandlingar. [2]

En interiör i en längre byggnadshistoria
Los Angeles Conservancy tilldelade projektet ett Preservation Award 2014. Ombyggnaden gav kontorstornet ett nytt program intill teatern och skapade utrymmen för besökare att bo och samlas inom ett befintligt urbant landmärke.
Communes bidrag kan följas i flera skalor: anpassningen av rummen, möblerna som tillverkades för dem och de mindre föremålen man möter genom beröring och ljus. Byggnaden gav starka arkitektoniska förutsättningar; de medverkande gav dessa förutsättningar ett särskilt materiellt liv. Deras arbete förblir en del av platsens historia, även när dess användningar och operatörer fortsätter att förändras. [3]





























































Kommentarer